Dreyfus-affären och Zola-processen 1898


Torsdagen den 13 januari 1898 stod journalisten och författaren Emile Zolas berömda brev ”J´accuse” (”Jag anklagar”) att läsa i den franska morgontidningen l'Aurore. Det var ett öppet brev till Frankrikes president där krigsmakten anklagades för att dölja sanningen i ett stort spionmål några år tidigare. Det öppna brevet blåste liv i vad som kom att bli en av de viktigaste affärerna i Frankrikes moderna historia.

Affären gällde den judiske kaptenen Alfred Dreyfus som avtjänade livstidsstraff för förräderi på Djävulsön, straffkolonin utanför Guyana, sedan 1894. Han var anklagad och dömd för att ha författat en promemoria med hemliga försvarsuppgifter och sedan överlämnat den till tyskarna. Dreyfus dömdes till livstids fängelse sedan krigsrätten fått ta del av hemligt bevismaterial som undanhölls försvaret. Misstankar om antisemitism och att det hela var en konspiration p g a att Dreyfus var jude kastades omedelbart mot domslutet och många tog parti för Dreyfus. Militärledningen kände till sanningen att den verkligt skyldige var en major Walsin Esterhazy, men han ingick i det militära etablissementet och skyddades därför av militären.

Det var först när Esterhazy anklagades för att vara den riktige författaren till dokumentet och frikändes, som affären tog ny fart. Zola påtalade det orimliga i att döma Dreyfus med stöd av hemliga uppgifter och hävdade att Esterhazy var den egentlige skyldige. Zola tog i sitt öppna brev strid mot militärens rätt till egen rättskipning och den utbredda antisemitismen i Frankrike. Armén vägrade att ta intryck av opinionen och Dreyfus dömdes på nytt 1899, men denna gång bara till tio års fängelse. Han benådades dock omedelbart av Frankrikes president. Men det var inte förrän 1906 som en civil överdomstol tog upp målet igen och frikände Dreyfus på alla punkter och han utmärktes också med hederslegionen.

Även Emile Zola ställdes inför rätta p g a sina anklagelser mot myndigheterna och dömdes 1898 till ett års fängelse och böter men flydde till England där han bodde under hela strafftiden. Han kunde sedan flytta tillbaka till Frankrike efter Dreyfus benådande 1899. Emile Zola fick själv aldrig uppleva Dreyfus fullständiga frikännande 1906 då han avled i sitt hem under mystiska omständigheter den 28 september 1902.

Den fjärde mannen på vykortet är Maitre Labori, som var försvarsadvokat till såväl Dreyfus som Zola. När han var på väg till rättssalen i Rennes den 14 augusti 1899 under den nya Dreyfus-rättegången blev han skjuten och allvarligt skadad. Trots sina skador återvände han till rättegången efter bara en vecka och fullföljde målet på ett mästerligt sätt. Han är annars mest känd för sitt försvarstal för Emile Zola vid dennes rättegång och detta tal renderade honom t o m internationell ryktbarhet.

Det lär ha kommit ut hundratals olika vykort med anknytning till denna affär. Att det var en affär med internationell uppmärksamhet visar ovanstående tyska vykort som gavs ut kort tid efter den uppmärksammade artikeln i l´Aurore. Kortet är skickat till Sverige i mars 1898.

Lars-Olov Stenborg

Google

 

Direkt till vykortsauktionerna på

Tillbaka till