Vykortssamlande förr och nu |
Riktig fart tog dock inte intresset förrän de fotografiska vyerna blev vanliga åren innan sekelskiftet. Några år senare härjade den s k "vykortssjukan" såväl i Sverige som i andra länder. Folk skickade vykort till varandra i tid och otid och antalet postbefordrade kort accelererade till oanade siffror. År 1901 skickades över 20 miljoner kort i Sverige och 1904 nådde intresset sin kulmen då 48,6 miljoner kort skickades. I Tyskland skickades över en miljard kort 1903! Ofta sparades korten i vackert utsmyckade album och motiven på korten var oftast topografiska, dvs vyer av gator, torg, byggnader, kyrkor, skolor o s v. Många av dessa fotografier var även handkolorerade - en färgkliché trycktes ovanpå det svartvita fotot. Mycket populära var även de tecknade jul- och påskkorten som oftast var vackert färglagda. Men vykorten användes även till att skildra händelser, t ex olyckor och bränder, och ofta fanns korten till försäljning redan dagen efter händelsen. På den tiden fanns ingen TV eller radio som kunde förmedla nyheter snabbt och fotografier förekom mycket sparsamt i dagstidningarna. Se gärna separat artikel om reportagevykort som du hittar genom att klicka här. Idag är det de topografiska korten som är mest populära bland samlarna tack vare det stora intresset för hembygdshistoria. Man samlar helt enkelt kort från sina hemtrakter. Ett annat populärt område är att samla kort från olika konstnärer, t ex Jenny Nyström och Jac Edgren. Andra samlarområden är t ex järnvägsstationer, spårvagnar, bilar och cyklar. Speciellt järnvägsstationerna kan bli mycket dyra på vykortsauktionerna och på säljs ibland t o m enstaka kort för långt över tusenlappen.
Om man vill använda ett "finare" ord för vykortssamlande så heter det "deltiologi", vilket betyder "studium och samlande av gamla vykort" och en vykortssamlare kallas därför "deltiolog", men de flesta samlare använder sällan dessa uttryck. Vykortssamlarna är idag organiserade i ett antal lokala vykortsföreningar. Störst är föreningen i Göteborg med cirka 600 medlemmar, men det finns även stora föreningar i Uppsala, Malmö, Borås och Örebro. I Karlskrona är de flesta aktiva samlarna medlemmar i Karlskrona Filatelistklubb där det bildats en särskild vykortsgrupp kallad "Kortoxarna", (som dock numera tyvärr har upphört). Var får man då tag på vykort? Det finns inte längre något renodlat vykortsantikvariat i Sverige , men en del vanliga antikvariat och secondhandbutiker säljer vykort. Man kan hitta vykort även på Antikmässor och Samlarmarknader men det finns även ett tiotal vykortsmässor som hålls en gång om året på olika platser i Sverige. Några handlare har även vykortsauktioner ett par gånger per år, men åren efter år 2000 har auktionssajten blivit det absolut populäraste stället att både köpa och sälja vykort. Ett annat vanligt och trevligt sätt att skaffa nya vykort är naturligtvis att byta med andra samlare.
Vykortssamlandet är en hobby som kommit för att stanna och antalet samlare har ständigt ökat de senaste åren och tillgången på kort är fortfarande god, åtminstone för nya samlare. Det är även en relativt billig hobby eftersom de flesta kort getts ut i stora upplagor. Som nybörjare bör man dock vara försiktig eftersom många handlare försöker ta ut höga priser även för vanliga kort. Ett gott råd är att lära sig mer om vykort och priser av andra samlare innan man börjar samla på allvar. Som nämnts har ju även Internets intåg öppnat många möjligheter att hitta vykort till sina samlingar, bl a genom som jag personligen tycker är det absolut bästa stället både för att sälja och för att köpa vykort. Där kan man också enkelt skrolla igenom alla tiotusentals vykorts som sålts (och inte sålts) och bilda sig en uppfattning om vilka priser som är rimliga för olika typer av vykort. Vill man lära sig mer om vykort finns det även utmärkta böcker som kommit ut särskilt under åren 2006-2008 som finns att köpa för en mycket billig penning på . Mer information om böckerna finns också på www.gamlavykort.nu.
|